Arkiv, insyn, rättssäkerhet

Oxelösunds kommuns anslagstavla är till för att anslå justerade protokoll från kommunens nämnder och kommunfullmäktige samt för tillkännagivanden. Anslagstavlan har en direkt rättslig betydelse när det gäller överklagande av kommunfullmäktiges och nämndernas beslut. Tidpunkten då protokollet publiceras på anslagstavlan styr tiden för överklagande.

Här hittar du Oxelösunds kommuns anslagstavla

Tryckfrihets­förord­ningen är en av Sveriges grundlagar. Den ger dig en unik insyn i all offentlig verksamhet, det brukar kallas offent­lighets­principen. Du har rätt att utan kostnad ta del av allmänna handlingar på plats hos oss. Vill du göra det behöver du boka en tid. I annat fall kan du beställa kopior. Vi tar då ut en avgift enligt kommunens taxa för allmänna handlingar.

Vad är offentlighets­principen?

För att du ska kunna utnyttja dina medborgerliga rättigheter är det nödvändigt att känna till vad offentlighets­principen innebär, nämligen: Rätten för alla, svenska och utländska medborgare, att ta del av allmänna, offentliga handlingar hos myndigheter och förvaltningar.

Syftet är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän sköter kommunen. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet har i princip funnits i Sverige ända sedan år 1766 och är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.

Vad är allmänna handlingar?

En handling kan beskrivas som någonting som inne­håller information av något slag. Vanligen är det brev, protokoll, beslut med mera, men det kan också handla om e-post, video- eller band­upptagningar till exempel. En kommunal handling kan vara allmän, eller inte allmän. De handlingar som inte är allmänna är till exempel tjänstemännens interna arbetsmaterial.

Allmänna handlingar kan i sin tur vara offentliga eller sekretess­belagda, det vill säga hemliga. Enligt lagen är en handling allmän när den har inkommit till kommunen, när den förvaras där eller har upp­rättats där. Alla allmänna handlingar som inte är sekretess­belagda är offentliga. Därmed har du rätt att läsa dem.

Vad innebär sekretess?

I dagligt tal säger vi "hemliga handlingar", när vi menar sekretessbelagda handlingar. Syftet med sekretessen kan till exempel vara att skydda enskilda människor i ärenden som rör social­tjänsten.

En särskild lag, Offentlighets- och sekretess­lagen, anger vilka uppgifter som är sekretess­belagda. Det innebär att kommunen, med stöd av lagen, avgör vad som ska sekretessbeläggas. Så om du skickar ett brev till kommunen och skriver "hemligt", "förtroligt" eller "konfidentiellt" på brevet blir det ändå inte sekretess­belagt, om inte lagen medger det.

Var finns handlingarna?

Kommunen (och alla andra offentliga förvaltningar) måste registrera, förvara och arkivera sina allmänna handlingar. De ska hållas ordnade, så att man lätt kan hitta det man söker. I allmän­het är det kommunens registratorer som ordnar handlingarna i ett diarium.

Oxelösunds kommunarkiv förvarar kopior av betyg äldre än 7 år från kommunal grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Vi förvarar även betygshandlingar från Utvecklingscenter friskola.

Vid beställning av betyg yngre än 7 år vänder du dig till skolan där du gick din utbildning.

Här beställer du dina betygskopior Länk till annan webbplats.

Ett ärende kan vara en skrivelse från någon myndighet, privatperson, tjänsteperson eller annan nämnd inom kommunen.

Om en medborgare hör av sig till kommunen med till exempel frågor, förslag eller en ansökan, exempelvis via Kommuncenter eller via e-förslag, så skickas frågan först till den nämnd som ansvarar för området. Hos nämnden initieras ett nytt ärende. Det innebär att alla handlingar som är relevanta för att kunna besluta i frågan samlas på ett ställe och förses med ett gemensamt nummer, så kallat diarienummer. Diarium är namnet på det register som förs över alla handlingar som kommer in till kommunen. Varje nämnd har ett eget diarium. Handlingarna som finns registrerade i diariet är i allmänhet offentliga och kan lämnas ut. Ärenden kan även initieras genom att politiken ger förvaltningen ett uppdrag om att

Vem beslutar i ärendet?

När ärendet har initierats bestäms vem som ska fatta ett beslut. Ibland kan en anställd tjänsteman besluta, i andra fall måste ärendet behandlas av en nämnd. I stora frågor, som till exempel principfrågor eller frågor av stor ekonomisk vikt, är det kommunfullmäktige som bestämmer. Det är kommunallagen, nämndernas och kommunstyrelsens reglementen och delegationsordningar som styr vem som ska besluta om vad.

Inhämta yttranden och handlägga ärendet

Ibland är det viktigt att inhämta synpunkter från flera instanser innan ett beslut kan fattas. På så sätt kan flera aspekter av frågan, med fördelar och nackdelar, vägas mot varandra. Det kallas att ärendet skickas på remiss (exempelvis till olika nämnder) för att inhämta ett yttrande.

Handläggning innebär att en tjänsteman på den aktuella förvaltningen sammanställer relevant information (lagar, politiska riktlinjer, ekonomiska förutsättningar och så vidare) och utifrån denna antingen själv fattar ett beslut eller lämnar sitt förslag till den beslutande instansen.

Sammanträde - där beslutet fattas

Om en nämnd ska besluta i ett ärende skickas alla handlingar i ärendet ut tillsammans med kallelsen till sammanträdet. På så sätt får ledamöterna möjlighet att läsa in sig och ta ställning till de olika synpunkter som framkommit vid till exempel remittering och handläggning. När ärendet behandlas lägger ledamöterna fram sina förslag på hur nämnden ska besluta. Om det finns flera förslag vinner det som får flest röster.

Om det är kommunfullmäktige som ska fatta det slutgiltiga beslutet ska alltid kommunstyrelsen först lämna sitt förslag. Det innebär att det kan krävas många sammanträden innan det slutgiltiga beslutet är fattat. Detta kan låta ineffektivt, men är ett sätt att säkerställa att beslutet fattas i god demokratisk ordning.

Om du tycker att ett beslut som kommunen har fattat är fel, finns två olika sätt att överklaga beslutet: laglighetsprövning och förvaltningsbesvär.

Laglighetsprövning (tidigare kommunalbesvär)

Laglighetsprövning är överklagan av beslut som du anser inte har gått lagligt till eller att kommunen eller nämnden har beslutat om något den inte har rätt till.

Du måste överklaga beslutet hos Förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då beslutet sattes upp på kommunens officiella anslagstavla. Du hittar kommunens officiella anslagstavla här.

I överklagan behöver du ange vilket beslut du vill ha ändrat samt vilken ändring du vill ska göras. Om nämnden inte ändrar sitt beslut efter önskemålen i överklagan skickas överklagan till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten kan avslå din överklagan om rätten anser att beslutet gått lagligt till. Om överklagan godkänns kan inte Förvaltningsrätten ändra kommunens beslut utan beslutet upphävs och beslutet måste tas upp igen i kommunen.

Förvaltningsbesvär

Beslut som påverkar dig personligen, till exempel beslut om byggnadslov eller socialt bistånd, överklagas genom förvaltningsbesvär. Enbart den som är berörd av beslutet kan överklaga. Det måste framgå av kommunens beslut hur du ska göra för att överklaga. Du måste överklaga beslutet inom tre veckor från det datum du fick ta del av beslutet.

Vid en överklagan genom förvaltningsbesvär prövar Förvaltningsrätten själva sakfrågan och kan ändra kommunens beslut. I överklagan behöver du ange vilket beslut du vill ha ändrat samt vilken ändring du vill ska göras. Om nämnden inte ändrar sitt beslut efter önskemålen i överklagan skickas överklagan till Förvaltningsrätten. Om beslutet gäller barn eller personer med funktionsnedsättning, får förälder eller vårdnadshavare överklaga.

Vem skickas överklagan till?

Överklagan ställs till förvaltningsrätten i Linköping men skickas till Oxelösunds kommun som prövar om överklagan har inkommit i rätt tid och vidarebefordrar den sedan till förvaltningsrätten.

Öppna data - Information tillgänglig för vidareutnyttjande

Öppna data avser digital information som är fritt tillgänglig för vidareutnyttjande. En ökad tillgänglighet till och användning av den information som finns i kommunen kan främja delaktighet, demokrati och tillväxt.

Länkad data med nyckeltal från Kolada

Kommun- och landstingsdatabasen Kolada Länk till annan webbplats. innehåller jämförbara nyckeltal om alla Sveriges kommuner och landsting. Dessa nyckeltal bygger på data från ett stort antal myndigheter, till exempel SCB, Valmyndigheten, Bolagsverket, Skolverket och BRÅ, och täcker allt från en kommuns demografi till hur mycket olika tjänster kostar.

På denna sida så har vi samlat ett urval av de nyckeltal som finns om kommunen i Kolada för att ge exempel på vilken typ av öppna data som finns tillgängligt.

För varje nyckeltal så visas dels en graf över hur det har utvecklats under de år som Kolada har data för, dels en beskrivning av nyckeltalet och det API-anrop som används för att hämta data från Kolada.

Vill du se exakt vilka värden som gäller från år till år så håll musen över prickarna på grafen.