Oxelösunds logga

Miljöskydd

Miljöskydd och tillsyn handlar om att trygga och förbättra den miljö vi lever och verkar i, samt att skydda människors hälsa mot olika störningar. Här kan du läsa hur vi arbetar i Oxleösunds kommun med miljöskydd.

Miljöskydd handlar om att trygga och förbättra den yttre miljön. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är lokal tillsynsmyndighet och vi kontrollerar att både företag och privatpersoner följer reglerna i miljöbalken och annan miljölagstiftning. De verksamheter som kontrolleras är bland annat mindre industrier, bensinstationer, jordbruk och annan verksamhet som kan vara miljöstörande.

Genom inspektioner kontrolleras hur miljöfarliga verksamheter sköts och hur kemikalier och farligt avfall hanteras. Synpunkter på vad som gäller miljöfarlig verksamhet utreds.

De stora verksamheterna (SSAB och Oxelösunds Hamn) i Oxelösund ligger under länsstyrelsens tillsyn. Vid frågor eller synpunkter kring dessa verksamheter kontaktas således företaget och/eller länsstyrelsen.

För vissa miljöfarliga verksamheter måste du göra en anmälan eller söka ett tillstånd. Anmälan måste göras innan du börjar anlägga, bygga eller driva verksamheten. Du som redan bedriver en miljöfarlig verksamhet och som ska göra en ändring på befintlig tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhet ska anmäla det. Det finns också miljöfarlig verksamhet som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig.

I miljöprövningsförordningenlänk till annan webbplats kan du läsa om vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt lagen, miljöbalken.

Verksamheter delas in i olika grupper som bygger på verksamhetens storlek och hur miljöstörande den bedöms vara enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För att få anlägga och driva vissa miljöfarliga verksamheter krävs ett tillstånd eller en anmälan.

Miljöfarliga verksamheter delas in i grupperna:

  • Tillståndspliktiga (A- och B-anläggningar)
  • Anmälningspliktiga (C-anläggningar)
  • Verksamheter som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga (U-verksamheter).

En U-verksamhet kräver inte tillstånd eller anmälan, men den som driver en sådan verksamhet har ett ansvar att se till att gällande lagar och regler följs, även om verksamheten inte är anmälningspliktig. Prövning behöver normalt sett inte göras, men vissa undantag finns, såsom avloppsanläggningar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gör tillsyn även på dessa verksamheter.

Tillståndspliktiga verksamheter

Verksamhet som är tillståndspliktig ska ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen beroende på verksamhetens typ och storlek. Tillståndspliktig verksamhet är till exempel större industri, anläggning för behandling av avfall, en flygplats och liknande verksamheter. Läs mer om tillståndspliktiga verksamheter på Länsstyrelsens webbplats.länk till annan webbplats

Det finns två undantag för var man vänder sig med en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Detta söker du tillstånd för hos oss på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen:

  • anlägga eget avlopp
  • installera värmepump

Anmälningspliktiga verksamheter

Om verksamheten är anmälningspliktig gör du din anmälanPDF till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Exempel på miljöfarlig verksamhet som kan vara anmälningspliktig är mekanisk verkstad, grafisk industri, verkstad för lackering och annan ytbehandling, bensinstation, fordonstvätt, kemtvätt, anläggning för motorsport, skjutbana med flera.

Om du inte är säker på vad som gäller för just din verksamhet kan du vända dig till oss och fråga.

Regler för anmälan

Anmälan med bilagor ska göras senast sex veckor före det att verksamheten startas.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen tar ut en avgift för anmälan.

Verksamheten ska ha dokumenterad egenkontroll.

Om anmälan är inte är komplett har Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen rätt att begära in kompletteringar av anmälan. Tänk på att en ofullständig anmälan förlänger handläggningstiden.

Efter att anmälan lämnats in

Berörda myndigheter, organisationer och enskilda yttrar sig.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen skickar ett exemplar av anmälan till Länsstyrelsen som samtidigt bereds tillfälle att yttra sig över ärendet. Även andra statliga och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda ska om det bedöms lämpligt beredas tillfälle att yttra sig över ett anmälningsärende.

Miljöförvaltningen meddelar beslut

När underlaget i ärendet är tillräckligt meddelar Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen verksamheten vilka försiktighetsmått och/eller förbud som gäller. Förvaltningen kan också lämna besked om att verksamheten kan påbörjas utan att det krävs någon åtgärd.

När får jag starta min verksamhet?

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter att anmälan gjorts om inte Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen beslutar något annat.

Årsrapporter

Vissa anmälningspliktiga verksamheter kan få beslut från förvaltningen med krav på att varje år lämna in en rapport om sin verksamhet.

De årliga rapporterna ska lämnas in senast 31 mars året efter det år som redovisningen avser. Digital årsapport (e-tjänst) för anmälningspliktiga verksamheter kan användas av vissa verksamheter, till exempel kemtvättar.

Övriga anmälningspliktiga verksamheter ska också rapportera till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i enlighet med respektive beslut om försiktighetsmått senast den 31 mars.

Ändringar

Driver du redan en miljöfarlig verksamhet och ska genomföra en ändring på din befintliga tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamhet ska du göra en anmälan om detta. Ett exempel kan vara att du planerar en ändring som kommer att påverka de utsläpp av farliga ämnen som din verksamhet ger upphov till idag.

Om ändringen kräver en anmälan eller en ansökan beror på

  • ändringens omfattning
  • investeringskostnad
  • typ av ändring
  • vilken effekt som ändringen har på utsläpp eller störningar till miljö eller hälsa.

Obligatorisk egenkontroll

Du som bedriven en anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet måste ha ett skriftligt egenkontrollsprogram. Det är genom att arbeta med egenkontroll som du säkerställer att du inte bryter mot miljölagstiftning och myndighetsbeslut. Mer information om egenkontroll hittar du på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Oljeutsläpp kan döda djur och växter samt skada grundvatten och vattentäkter för åratal framöver. Det är du som ägare av en cistern, som är ansvarig för lagring och hantering av olja och andra brandfarliga vätskor. Du måste känna till vilka bestämmelser som gäller på området. Om en olyckshändelse skulle ske och det visar sig att du inte följt reglerna, kan det uppstå problem med ersättning från försäkringsbolaget.

Installation av ny cistern

När du ska installera en cistern ska Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informeras skriftligt, minst 4 veckor innan du börjar använda anläggningen.

Informationsplikten gäller:

  • Cistern i mark, med tillhörande rörledningar, som rymmer mer än 1 m³.
  • Cistern ovan mark, med tillhörande rörledningar, som rymmer mer än 1 m³.

Blankett för teknisk beskrivning av cistern för brandfarlig vara.PDF

Återkommande kontroll av din cistern

Förenklat gäller:

  • Cisterner på minst 1 m³ ska kontrolleras vart 12:e år (gäller K-cisterner samt S-cistern med inre korrosionsskydd och utvändig målning).
  • Cisterner som inte uppfyller kravet på korrosionsbeständighet ska dock kontrolleras vart 6:e år (gäller övriga S-cisterner).
  • Rörledningar med diameter större än DN 50 ska kontrolleras antingen vart 12:e år (korrosionsbeständiga) eller vart 6:e år (S-ledningar).

Kopia av kontrollrapporten från den återkommande kontrollen ska skickas in till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

För den återkommande kontroll av cisternen ska ett kontrollföretag anlitas som är ackrediterat av SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Vilka som får utföra de olika typerna av kontroll av cisterner kan du få veta av SWEDAClänk till annan webbplats.

Cistern som tas ur bruk

När en cistern tas ur bruk ska den tömmas, rengöras och tas bort. Kom ihåg att anmäla detta till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Anmälningsblankett för cistern som tas ur bruk.PDF

Äger du en bil eller båt? Nedan kommer några tips på hur du kan underhålla dessa på ett miljömedvetet sätt.

Miljömedvetet bilägande

Tvätta inte din bil på gatan!
Vi svenskar tvättar sammanlagt bilen över 30 miljoner gånger per år. Två tredje delar av dessa tvättar sker på gatan, enligt Stiftelsen "Håll Sverige rent". En uppskattning av vad tvättvattnet från dessa biltvättar innehåller ser ut så här:

5,5 ton tungmetaller som kadmium, bly, krom, nickel och zink
5000 ton avfettningsmedel, bilschampo och bilvax
2000 liter olja.

När du tvättar din bil hemma på uppfarten eller på gatan rinner det förorenade vattnet ofta ned i gatans dagvattenbrunnar. Därifrån rinner vattnet orenat rakt ut i havet. Det är inte förenligt med miljöbalken. Välj en gör det själv-hall eller automattvätt när du behöver tvätta din bil. Tvättvattnet från dessa hallar renas innan det släpps ut. Då undviker du att föroreningar och kemikalier, som ofta är svårnedbrytbara, rinner ut i våra vattendrag, sjöar och hav.

Gatubrunnarna är bara till för regnvatten. Om du tvättar din bil så att tvättvattnet rinner ner i en gatubrunn så rinner det mer eller mindre direkt ut i naturen. Där kan livet i sjön eller vattendraget skadas.

Vid enstaka rengöring av bilen utan tvätt- eller avfettningsmedel kan du ställa dig på en plats där marktäcket är tjockt och har god filtreringsförmåga såsom en gräsmatta eller dylikt, långt ifrån vattendrag och dagvattenbrunnar. Avfettningsmedel och tvättkemikalier är ofta skadliga för miljön. Miljömärkta rengöringsmedel är bättre än andra, men de är inte så miljövänliga att de kan släppas direkt ut i vattendragen. Vaxa gärna bilen för att minska behovet av tvätt.

Miljömedvetet båtägande

Förbjudet att tömma toalettavfall från fritidsbåtar

Från 1 april är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är k-märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas.

Spola av båten på en spolplatta

Båtbottenfärger begränsar effektivt påväxt av till exempel alger, musslor och havstulpaner på skrovet genom att läcka ämnen som är skadliga för vattenlevande växt- och djurarter.

Tyvärr påverkas även arter som färgerna inte syftar till att bekämpa, till exempel blåstången. På grund av detta kan användandet av båtbottenfärger bidra till att förorena vattnet och därmed hota den fina miljö som båtfolket söker sig till.

Vid höstupptaget rengörs många båtar med högtryckstvätt eller för hand. Tvättvattnet kan innehålla olja, färg, tungmetaller med mera. Om det inte finns någon anläggning som samlar upp och renar tvättvattnet är risken stor att de skadliga ämnena läcker ut till omgivningen och påverkar den marina miljön.

I Oxelösund finns det spolplattor hos Oxelösunds Båtvarv AB,länk till annan webbplats Oxelösunds Motorbåtsklubblänk till annan webbplats samt Saltö Marin KBlänk till annan webbplats. Se till att använda dig av en av spolplattorna nästa gång du spolar av båten.

Muddring, uppläggning av muddermassor och strandskydd

För åtgärder i vatten krävs ofta flera miljöprövningar. Arbeten i vattenområden, som byggande av brygga och muddring av bottenyta är exempel på vattenverksamheter. För uppläggning av muddermassor på land ska en anmälan göras till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Du kan också behöva söka dispens från strandskydd.

Vattenverksamhet

Arbeten i vatten, som till exempel muddring och pålning av brygga, är anmälningspliktiga vattenverksamheter. Det är Länsstyrelsen i Södermanlands län som är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och anmälan ska skickas till dem. Mer information om hur man anmäler vattenverksamhet finns på Länsstyrelsens webbplats.länk till annan webbplats Vattenverksamheter av större omfattning är tillståndspliktiga och tillstånd söks då hos Mark- och miljödomstolen.

Strandskyddsdispens

Om din fastighet ligger inom strandskyddat område krävs strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor. Eftersom muddring är en åtgärd som kan påverka vattenmiljön och levnadsförhållanden för växt- och djurliv negativt är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden återhållsamma med att utfärda dispenser. Strandskyddsdispens kan i regel bara beviljas för mindre muddringsprojekt och då i den omfattning som är nödvändig för att kunna nå bryggan med båt. Ansökan om strandskyddsdispens ska skickas in till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i god tid innan projektet påbörjas.

Självservice dispens ansökanlänk till annan webbplats

Uppläggning av muddermassor

Uppläggning av muddermassor är en miljöfarlig verksamhet som ska anmälas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Anmälan ska skickas in senast 6 veckor innan arbetet påbörjas. Anmälan ska göras oavsett om fastigheten omfattas av strandskydd eller inte. Om platsen för muddring utgörs av småbåtshamn eller ligger nära en verksamhet som kan ha förorenat botten, ska sedimentprover tas innan anmälan skickas in. Föroreningshalten avgör om massorna kan läggas upp på land eller om de behöver skickas till en avfallsanläggning.

Anmälan av uppläggning av muddermassor.PDF

Har du en verksamhet där det finns kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump installerad? Kanske har du en industriell verksamhet, skolkök, restaurang, butik eller förvaltar en fastighet? Då kan du beröras av regler om kontroll och rapportering av köldmedier.

Köldmedier är kemikalier som transporterar kyla i till exempel kylar, frysar, luftkonditioneringsaggregat och värmepumpar. Ett historiskt problem med köldmedier har varit att de brutit ner ozonskiktet, men ozonförstörande köldmedier är numera förbjudna. De köldmedier som används idag är i regel kraftiga växthusgaser och innehåller så kallade f-gaser (fluorerade växthusgaser). För att jämföra olika köldmediers påverkan på växthuseffekten använder man begreppet koldioxidekvivalenter (CO2 ekvivalenter). När f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som koldioxid.

Att vara operatör/verksamhetsutövare för en köldmedieanläggning innebär en skyldighet att följa de bestämmelser som finns kring köldmedier. Regelverket finns till för att minimera risken för läckage av gaser som bidrar till växthuseffekten.

Beräkning av mängden köldmedia

Mängden köldmedia avgör vilka krav som ställs för köldmedieanläggningen.

Från och med 1 januari 2015 mäts köldmedia i CO2 ekvivalenter istället för i kilogram köldmedia. Det är alltså antal ton CO2 ekvivalenter som reglerar kraven kring läckagekontroll, årsrapportering och anmälan vid installation.

För att ta reda på hur mycket CO2 ekvivalenter som din köldmedieanläggning innehåller måste du ta reda på vilken typ av köldmedia som du har i din anläggning och vilken Global Warming Potential (GWP) som köldmediet har.

Du kan kolla upp vilket GWP-värde ditt köldmedium har genom att titta i denna köldmedietabelllänk till annan webbplats. Du kan också räkna ut din anläggnings CO2 ekvivalenter och få information om när nästa läckagesökning måste genomföras på anläggningskollenlänk till annan webbplats. Om du redan vet GWP-värdet på ditt köldmedium kan du multiplicera mängden köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor för att få reda på hur många ton CO2 ekvivalenter som din anläggning innehåller.

Användningsförbud för HCFC

Observera att ett användningsförbud för HCFC har trätt i kraft och all HCFC har förbjudits som köldmedia från och med 1 januari 2015. Befintlig utrustning som innehåller HCFC måste konverteras till annat köldmedium eller skrotas.

Anmälan om installation av aggregat

Du som är eller avser att bli operatör/verksamhetsutövare är skyldig att informera Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltingen innan du installerar eller konverterar ett stationärt aggregat med 14 ton CO2 ekvivalenter eller mer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ska informeras minst tre veckor innan aggregatet börjar användas. Om inte detta görs måste vi ta ut en miljösanktionsavgift på 5000 kr.

Läckagekontroll

Aggregat som innehåller 5 ton CO2 ekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras regelbundet. Aggregat under 3 kg undantas från detta krav fram till 31 december 2016. Från och med 2017 ska även aggregat under 3 kg läckagekontrolleras (om de innehåller 5 ton CO2 ekvivalenter eller mer).

Hur ofta kontrollerna ska utföras beror på mängden köldmedium/antalet koldioxidekvivalenter:‌

Köldmedia CO2 ekvivalenter

Kontrollintervall (minst)

=/> 5 ton

Var 12:e månad

=/> 50 ton

Var 6:e månad

=/> 500 ton

Var 3:e månad


Om ett läckagevarningssystem finns installerat förlängs kontrollintervallet till det dubbla. Observera att läckagekontrollen måste göras inom det utsatta kontrollintervallet. Exempelvis om du har köldmedia med 5 ton CO2 ekvivalenter så måste du göra läckagekontroller minst var 12:e månad. Väljer du att göra läckagekontroll den 30 juni 2015 måste nästa läckagekontroll ske senast 29 juni 2016 för att inte överskrida kontrollintervallet. Observera att läckagekontrollen ska utföras av ett certifierat företag. Alla företag som har ett certifikat för f-gas finns registrerade hos INCERT och kan återfinnas på deras webbplatslänk till annan webbplats.

Om kontrollintervallet överskrids måste en miljösanktionsavgift på 5000 kr tas ut.

Årlig rapportering

Om du har en anläggning med minst 14 ton kodioxidekvivalenter, bestående av ett eller flera kontrollpliktiga aggregat (se ovan) ska du varje år rapportera en sammanställning av årets kontroller till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Rapporten ska lämnas till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen senast den 31 mars året efter det år som rapporten gäller för. Vid försenad rapportering eller utebliven/försenad läckagekontroll måste en miljösanktionsavgift tas ut.

Följande ska finnas med i den årliga rapporteringen:
1. Operatörens namn, organisationsnummer, post- och faktureringsadress.
2. Fastighetsbeteckning och belägenhetsadress där utrustningen finns om utrustningen är stationär.
3. Förteckning över utrustning.
4. Kontaktuppgifter
5. Datum för och resultat av läckagesökning och uppföljande kontroller vid ingrepp av utrustningen.
6. Namn, kontaktuppgifter och certifikat på den som utfört kontrollerna.
7. Certifierad kylentreprenör. Här kan du se om din kylentreprenör är certifierad.länk till annan webbplats
8. Total mängd och typ av köldmedier i utrustningen.
9. Mängd och typ av köldmedier som har installerats och om installerad mängd kommer från återanvändning eller regenerering så ange materialåteranvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress samt, i förekommande fall certifieringsnummer.
10. Mängd köldmedier som har fyllts på vid service och underhåll.
11. Omhändertagen mängd köldmedier för återvinning och bortskaffning
12. Om utrustning har skrotats (nedmonterats), ange vilken utrustning det gäller och vilka åtgärder som vidtagits för återvinning och bortskaffande av köldmediet.
13. Vem som installerat, utfört service, underhållit, reparerat eller skrotat (nedmonterat) utrustning samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.

Observera att ansvaret för att reglerna om köldmedia följs ligger på operatören. Aggregat som inte är kontrollpliktiga är undantagna från rapporteringsskyldigheten. Du ska dock fortfarande ha kontroll över att dessa inte läcker köldmedia.

Kontaktinformation

Oxelösunds kommun
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
613 81 Oxelösund

Besöksadress
Höjdgatan 26

Telefon 0155-380 00
E-post miljo@oxelosund.se

Sidan uppdaterad: 1 oktober 2020

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta att surfa på denna webbplats samtycker du till vår användning av cookies. Ta reda på mer genom att läsa vår sekretesspolicy.

Läs mer