Loggan för Oxelösunds kommun

Kommunens budget 2025

Det ser kärvt ekonomiskt ut för de allra flesta av Sveriges kommuner de närmsta åren och så även för Oxelösunds kommun. Just nu pågår budgetarbetet i kommunen och som det ser ut just nu behöver kommunen genomföra flera besparingar för att nå målet att ha en budget i balans 2026. Det budgeterade minusresultatet för 2025 beräknas till drygt minus 16 miljoner kronor.

Alla nämnder bidrar till att få budgeten i balans och procentuellt är det Kommunstyrelsen som har det största besparingskravet. Här föreslås att det under 2025 genomförs besparingar på 4,7 miljoner kronor vilket är 4,3 procent av nämndens totala budgetram. Övriga nämnder föreslås få en minskad budgetram enligt följande; Utbildningsnämnden - 7 miljoner kronor, Vård- och omsorgsnämnden -7,7 miljoner kronor, Kultur- och fritidsnämnden – 850 000 kronor samt miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -1,2 miljoner kronor.

De minskade ramarna gäller under förutsättning att Kommunfullmäktige fattar beslut utifrån Kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige sammanträder den 12 juni.

Vi har några tuffa år framför oss men med en tydlig riktning för kommunen framåt är målet är att vi ska ha en budget i balans 2026. Det är viktigt att Oxelösund utvecklas i rätt riktning och vi prioriterar kärnverksamheterna. Vi har ett fortsatt fokus på att prioritera rätt saker som gagnar våra medborgare, samt på att effektivisera inom alla delar inom kommunens verksamheter. Men det är också viktigt att en kommun är attraktiv att uppleva, bo och arbeta i därför fortsätter vi även att investera i bra miljöer, berättar Dag Bergentoft, kommunstyrelsens ordförande.

Kommunens intäkter har till största delen gått till att finansiera verksamheternas drift och kommunen har behövt lånat till nya investeringar. Sedan 2017 till slutet på 2023 har kommunens lån ökat från cirka 50 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Detta medför att de ökade finansiella kostnaderna och ökningen av avskrivningar tillsammans med höga räntor leder till minskade ramutrymme för våra verksamheter, avslutar Dag Bergentoft.

Nedan följer en redovisning av hur nämnderna planerar för att hålla tilldelade budgetramar samt fakta om kommunens ekonomi och budget

En minskad ram med - 4,7 miljoner kronor

- Vi minskar budgeten för konsulter, vilket innebär att utredningar kommer ta längre tid och kräva mer planering. Vi minskar även budget för kompetensutveckling och hälsofrämjande insatser. Men det kommer inte att räcka så förvaltningen behöver även minskas med ett antal tjänster, säger Dag Bergentoft, (M), Kommunstyrelsens ordförande.

- Samtidigt som hälsofrämjande insatser minskar kommer vi under 2025 öka friskvårdsbidraget till anställda från 1 000 kronor till 1 500 kronor och för 2026 ökar vi till 2 000 kronor, fortsätter Dag Bergentoft.

En minskad ram med - 850 000 kronor

- Den minskade ramen innebär minskat antal anställda och vi planerar att förändra hur vi arbetar med öppen fritidsgårdsverksamhet. Vi ser att ungdomar har andra vanor än tidigare och andra sätt att umgås. Verksamhet som hålls på Koordinaten kommer att ha öppet till kl. 19 och stänga samtidigt som biblioteket. Då kan huset bemannas av en fritidsledare tillsammans med bibliotekspersonal. Vid särskilda tillfällen, tex vissa fredagar och i samband med lov och riskhelger, kommer aktiviteter hålla på senare och bemannas av fritidsledare och personal från bibliotekets barnteam, berättar Anders Berglund, (M) ordförande i Kultur- och fritidsnämnden.

- Kultur och fritidsnämnden tidigarelägger 2025 års investering för markkabel på Jogersö motionsspår, LED-belysning på konstgräsplan till 2024 i syfte att minska driftbudgeten 2025. För att finanserna tidigareläggningen av markkabeln på Jogersö väljer nämnden att senarelägga arbetet med mountainbikeparken. Den projektering som ska ligga till grund för upphandling av bygget av parken har påbörjats och kommer att fullföljas. Kostnaden för projekteringen är 400 000 kronor, avslutar Anders Berglund.

En minskad ram med - 1,2 miljoner kronor

- Vi sänker ambitionsnivån och kommer inte vara lika snabbfotade i olika projekt som vi har varit tidigare. En del vägombyggnationer, mindre projekt samt utredningar skjuter vi framför oss, säger Annsofie Karlsson, (M) ordförande i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

- Vi får prioritera hårdare bland planerade investeringar men vi kan inte sluta investera om vi vill vara en attraktiv kommun att uppleva, bo och arbeta i därför fortsätter vi att investera. Det handlar bland annat om att fortsätta utveckla Järntorget. I Badhusviken förstärker vi kanalkanten, och fortsätter enligt plan med promenadstråket. Arbetet med att klimatsäkra dagvattenbrunnar fortsätter och vi fortsätter upprustningen av våra småbåtshamnar, fortsätter Annsofie Karlsson.

En minskad ram med -7 miljoner kronor för 2025 samt att utbildningsnämnden för 2025 har ett effektiviseringskrav på 1,85 procent, - 6,5 miljoner kronor.

- Vi måste anpassa verksamheten efter den nya minskade ramen men också utifrån att barnkullarna de närmsta åren minskar, berättar Eva Lantz, (M) ordförande i Utbildningsnämnden.

- På Utbildningsnämndens sammanträde den 8 maj beslutade vi att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda alternativet att stänga en förskola. Nu inväntar vi resultatet från utredningen och när utredningen är färdig kommer vi fatta beslut i frågan, fortsätter Eva Lantz.

- Vi kommer även justera barn- och elevpengen inom grundskola och förskola, vilket kommer påverka verksamheterna, men hur det kommer att påverka får vi återkomma och berätta om senare när förvaltningen har hunnit planera efter de förutsättningar vi nu har, avslutar Eva Lantz.

En minskad ram med -7,7 miljoner kronor

- Verksamheterna genomför effektiviseringar genom bland annat schemaläggning och planering av hur vikarier tillsätts. Ingen personalminskning inom den ordinarie bemanningen planeras, säger Katarina Berg, (M) ordförande Vård- och omsorgsnämnden.

- Vård- och omsorgsförvaltningen genomgick en stor organisationsförändring för mindre än ett år sedan och förvaltningen måste nu få möjlighet att fortsätta sitt arbete. Stora förändringar behöver tid innan det sitter och vi kan se effekterna fullt ut, avslutar Katarina Berg, (M) ordförande Vård- och omsorgsnämnden.


Kommunen är en komplex verksamhet som driver förskola och utbildning, ger äldreomsorg och annat stöd, tillhandahåller bibliotek, kulturskola, idrottsanläggningar, gator och parker och mycket annat.

För att veta vad som ska göras, vem som ska göra det och vilka förutsättningar är, krävs en plan. Mål- och budgetdokumentet är en ekonomisk plan som säger hur mycket pengar kommunen som helhet har att förfoga över kommande år och hur kommunen tänker använda pengarna. Kommunfullmäktige beslutar varje år hur kommunens pengar ska fördelas mellan de olika nämnderna.

Innan beslutet tar man reda på hur mycket pengar kommunen har att röra sig med och utifrån den informationen gör man en prognos över hur kommunens intäkter från skatter, bidrag och avgifter ser ut. I budgetarbetet undersöker man också vilka behov kommunens verksamheter och medborgare har och sedan prioriterar man och bestämmer hur mycket pengar kommunens nämnder ska få kommande år. Det kallas för budgetram.

När nämnderna vet vilken budgetram de har gör nämnderna en prioritering och beslutar om en verksamhetsbudget. Verksamhetsbudgeten är nämndens plan för hur mycket pengar var och en av nämndens verksamheter ska få nästa år.

Kommunfullmäktige beslutar även om en investeringsbudget. Investeringsbudgeten är som det låter; en plan för vilka investeringar kommunen ska göra under kommande år.

Behoven och önskemålen kräver nästan alltid mer pengar än kommunen, nämnden och verksamheten har att förfoga över. Det kräver prioriteringar av våra förtroendevalda eller tjänstepersoner som har fått rätt att fatta beslut. De bestämmer vilka behov som är viktigast att prioritera. Ofta innebär det att ingen får precis allt de behöver eller önskar, men en stor del av behoven och önskemålen kan ändå tillgodoses.

Budgetprocessen bygger på förutsättningar och antagande från föregående budget. Varje år sätts budget för år ett och en plan för år två och år tre tas fram. Det är därför det slutgiltiga dokumentet som Kommunfullmäktige beslutar om heter Mål- och budget 2025–2027, (MBB 2025–2027).

I början på varje år tydliggörs planeringsförutsättningarna för nämnderna. Vi gör en omvärldsanalys där vi tar reda på vilka utmaningar och möjligheter kommunen står inför. Vi tittar på trender och händelser som på verkar kommunen. I februari och mars får kommunerna årets första skatteprognos samt SCB:s befolkningsprognos. All information används som underlag i budgetprocessen.

I mars träffas politikerna och tjänstemän för en boksluts- och omvärldsdag. Här görs en tillbakablick på året som gått, (bokslutet) och en framåtblick med konsekvensbeskrivningar. I april och maj arbetar nämnderna med preliminära ramar och planering för nästkommande år och i juni fattar Kommunfullmäktige beslut om Mål- och budget för nästkommande period, MBB 2025–2027. Under hösten arbetar verksamheterna med planering av sina respektive verksamheter för nästkommande år. Under hösten finns det också möjlighet att justera budgeten om något oförutsett händer.

Verksamheterna redovisar de ekonomiska resultatet, inklusive en prognos för helåret till nämnd för februari, mars, april, augusti och oktober. Politikerna, som bär det yttersta ansvaret, kan på så sätt följa utvecklingen. Om verksamheterna inte klarar att hålla sin budget måste de vidta åtgärder som gör att underskottet inte fortsätter att växa och för att ha en budget i balans. Per augusti varje år sammanställer kommunen ett delårsbokslut och vid årets slut redovisas helheten i ett årsbokslut.

Kommunens verksamheter finansieras med skatt, intäkter/avgifter och samt olika bidrag från bland annat staten. Kommunalskatten ger huvuddelen av intäkterna. I Oxelösunds kommun är kommunalskatten 22,22 kronor per hundralapp, (2024) det vill säga 22,22 procent av beskattningsbar inkomst.

Du betalar också skatt till Region Sörmland som är 10,83 kronor per hundralapp (2024), alltså 10,83 procent av beskattningsbar inkomst.

Är du medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift som varierar beroende på vilken församling du tillhör. Du som inte är medlem i Svenska kyrkan betalar inte kyrkoavgift utan bara begravningsavgift.

En del av kommunens verksamhet finansieras med avgifter. Här finns information om avgifter och taxor för olika slags service som kommunen tar betalt för att utföra. https://www.oxelosund.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument Länk till annan webbplats.

RUR, eller resultatutjämningsreserv som det egentligen heter har som syfte att jämna ut resultat över flera år. RUR inte innebär pengar på banken, utan RUR är enbart en bokföringsmässig reserv, i syfte att undvika att en kommun tvingas återställa ett eventuellt underskott. Riktlinjer för hur reserven ska nyttjas beslutas av Kommunfullmäktige i samband med att Kommunfullmäktige fattar beslutar om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

I Oxelösunds fall har det i flera år kommunicerats att kommunen har en sund ekonomisk ställning då kommunen har en RUR på cirka 100 miljoner kronor. Detta är delvis sant, då kommunen i flera år haft positiva resultat, (överskott) men samtidigt har kommunens lån från 2017 till slutet på 2023 ökat från cirka 50 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för att finansiera det ökade behovet av nya investeringar. (En investering kan vara en ny skolbyggnad, ny asfalt på vägarna eller en ny park). Kommunens resultat har till störst del gått till att finansiera verksamheternas drift.

Att låna pengar medför ökade finansiella kostnader och en ökning av både avskrivningar och finansiella kostnader leder till minskade ramutrymme för våra verksamheter.

Kommunens ekonomiska ställning om det jämförs med privatekonomi

Våra intäkter är den lönen vi får varje månad och våra kostnader är mat, hyra, räkningar med mera. Det vill säga våra vanliga återkommande utgifter. Lönen är en inbetalning och våra återkommande kostnader är utbetalningar.

Förutsatt nu att vi äger ett hus. Då har vi även räntekostnader och eventuellt amorteringar, även dessa är utbetalningar.

Vanligtvis behöver vi göra reparationer och ibland större renoveringar på huset. För att klara dessa utgifter måste vi ha ett sparande varje månad, vi behöver bygga upp en buffert så vi har råd med oväntade reparationer och renoveringar.

Har vi ingen buffert behöver vi låna pengar för att kunna renovera och om vi lånar pengar kommer vi att behöva betala ränta och eventuellt amortera ner lånen vilket ger oss ett mindre utrymme i vår ekonomi, det vill säga lön minus återkommande kostnader. Vi behöver anpassa våra utgifter och det kan innebära att vi köper billigare mat, avstår ett TV-abonnemang, inte köper några nya kläder och får avstå sommarens semesterresa.

Det är det som har hänt i kommunen – våra sparade medel under de senaste åren har inte räckt för att täcka våra extraordinära kostnader, våra investeringar.

En stor skillnad mellan kommunal/företagsekonomi och privatekonomi är att vi privat inte tillämpar bokföring i resultat och balansräkning, utan allt finns i ”resultaträkningen”, vilket gör det enklare att likställa intäkter och kostnader med in -och utbetalningar, men principerna är detsamma.