Oxelösunds logga

Livsmedel

Ska du öppna eller ta över en restaurang eller ett kafé, en kiosk eller en livsmedelsaffär? Då måste du anmäla det till kommunen. Vi är tillsynsmyndighet för livsmedelsverksamheter som till exempel dricksvattenproducenter, butiker, bagerier, restauranger, skolkök och caféer.

Du som livsmedelsföretagare är skyldig att känna till och följa lagstiftningen, och vårt miljökontor är skyldiga att kontrollera att du följer lagstiftningen.

Vilka verksamheter ska registreras?

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är ansvarig för kontrollen av livsmedelsverksamheter i Oxelösund. Om du vill starta en livsmedelsverksamhet, eller ta över en befintlig livsmedelsverksamhet, som säljer eller hanterar livsmedel ska du anmäla detta för registrering senast 2 veckor innan den kan påbörjas.

Använd gärna vår Självservice för att anmäla din livsmedelsverksamhet till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. I e-tjänsten framgår vilka uppgifter som behöver lämnas.

Avgift för registrering

Alla livsmedelsverksamheter i Oxelösund måste vara registrerade hos miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. För registreringen tar vi ut en avgift. Registreringsavgiften motsvarar en timmes handläggningstid, här kan du se gällande taxaPDF.
Tänk på att kostnaden gäller själva registreringen. Avgiften måste betalas även om du sedan bestämmer dig för att inte starta verksamheten. Registrera därför bara när du är säker på att verksamheten kommer att starta.

Vad händer om jag inte registrerar min livsmedelsverksamhet?

Om du har startat eller tagit över en livsmedelsverksamhet utan att anmäla det till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden riskerar du att få betala en sanktionsavgift.

Efter registrering

När din verksamhet har startat kommer Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kontakta dig för att boka in ett första besök. Då gör vi en första övergripande livsmedelskontroll av din verksamhet, en så kallad revision. Vi kommer även att gå igenom hur livsmedelskontrollen fungerar. Vi kommer samtidigt kontrollera att de uppgifter som angetts i anmälan stämmer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kommer även att bedöma riskklassning, som kommer att ligga till grund för hur stor den årliga kontrollavgiften blir. En restaurang som hanterar rått kött har högre riskklassning än till exempel en kiosk som endast säljer färdigförpackade livsmedel.

Ändra eller avsluta livsmedelsverksamhet

Om din verksamhet har upphört eller bytt ägare ska detta meddelas till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Då har vi möjlighet att avregistrera din verksamhet. Om du meddelar oss före årsskiftet så skickas ingen faktura till dig för årlig kontrollavgift nästkommande år.

Årlig kontrollavgift

Varje år betalar du en avgift för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens kontroll av din livsmedelsverksamhet. Hur stor den årliga avgiften blir beror på hur mycket kontroll din verksamhet behöver. Detta beror i sin tur på vilken riskklassning den har.

När Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen riskklassificerar din verksamhet utgår vi från de uppgifter som har lämnats i anmälan. Dessa uppgifter kan även kompletteras vid vårt första besök, eller på annat sätt i kontakterna med oss. Därför är det viktigt att du som verksamhetsutövare meddelar oss om din verksamhet har förändrats.

Årsavgiften betalas i förväg. I kontrolltiden ingår bland annat inspektörens besök och tid för förarbete och efterarbete. Alla verksamheter får inte besök varje år. Detta kan bero på en riskklassning som ger mindre kontrolltid och därmed en lägre avgift.

Avgiften ska betalas från och med det år då verksamheten startas. Det är den som äger verksamheten den 1 januari som ska betala avgiften för det år som fakturan gäller. En del av den årliga avgiften kan betalas tillbaka om verksamheten stänger under året. Då gör vi en bedömning som är baserad på hur stor del av året som verksamheten har bedrivits samt hur stor kontrolltiden för verksamheten är.

Kontrolltiden, det vill säga antal timmar du får betala för, beror på vilken riskklassning din verksamhet har fått. För att få fram din årliga avgift multiplicerar vi antalet kontrolltimmar med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens timavgift för livsmedelskontroll.

Risk- och erfarenhetsklassificering

Riskklassningen består av tre delar:

Riskdelen handlar om vilka potentiella risker som finns i din verksamhet och som måste förhindras. Vilka livsmedel hanterar verksamheten och hur går det till? Att laga mat av rått kött är till exempel en större risk än att värma upp färdiga rätter i mikrougn. Storleken på verksamheten har också betydelse. Till exempel så innebär en stor butik med olika avdelningar där många personer jobbar med livsmedel en högre risk i jämförelse med en liten godisbutik med en anställd. Om verksamheten tillagar mat till känsliga personer, som förskolebarn eller äldre människor, innebär det också högre risk. Ju större risker desto större är behovet av kontroll. Riskklassen visas med en siffra från 1-8, där 8 betyder lägst risk.

Informationsdelen handlar om att kunder ska få rätt information och inte bli lurade eller vilseledda. Om en verksamhet gör egna etiketter eller själva utformar menyer och matsedlar måste miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ha mer tid för att kontrollera hur kunderna informeras om de livsmedel som serveras eller säljs. I dessa fall får verksamheten ett så kallat kontrolltidstillägg.

Erfarenhetsdelen handlar om resultatet från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens kontroll av din verksamhet. Vår bedömning av hur bra en livsmedelsverksamhet hanterar risker påverkar hur mycket kontroll vi bedömer att vi behöver göra i verksamheten. Om vi ser att du kan ta hand om riskerna på ett säkert sätt kan det innebära en möjlighet att få mindre kontrolltid, och om vi bedömer att hanteringen i din verksamhet inte är säker så kan behovet av kontroll öka. Erfarenhetsklassen visas med en bokstav från A till C, där A betyder lägre avgift än C. Alla nya livsmedelsverksamheter erfarenhetsklassificeras alltid med bokstaven B.

Avgift för uppföljande kontroll och utredning av klagomål

Utöver den ordinarie kontrollen gör vi ibland även ytterligare kontroller: uppföljande kontroll när brister behöver följas upp, och kontroller vid utredning av klagomål. Dessa kontroller ingår inte i den årliga avgiften.

Vi tar betalt för den tid som det tar att handlägga anmälningar och inspektera, samt eventuella kostnader för provtagning och analys av prover. För dessa kontroller gäller vår timavgift enligt Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens taxa. Om klagomålen på en verksamhet visar sig vara obefogade, behöver ingen avgift betalas.

Livsmedelsföretagare har ett ansvar att sälja och servera säkra och rättmärkta livsmedel. Därför behöver varje verksamhetsutövare se till så att livsmedelsverksamheten utför en egen kontroll av verksamheten. Alla livsmedelsföretag måste ha ett system för egenkontroll. Omfattningen av egenkontrollen beror på vilka risker som finns. Egenkontrollen ska minst omfatta grundförutsättningarna eller God hygien- och produktionspraxis (GHP) som det även kallas.

Goda grundförutsättningar är grunden för all livsmedelshantering. Det innebär att verksamheten har bra lokaler, lämplig utrustning och goda arbetsrutiner.

Grundförutsättningarna är bland annat:

  • Utbildning
  • Personlig hygien
  • Rengöring
  • Skadedjur
  • Vatten
  • Temperatur
  • Utformning och underhåll av lokaler och utrustning, även fordon
  • Mottagning
  • Avfall

För att den egna kontrollen ska bli bra är det viktigt att tänka över hur just din verksamhet arbetar för att uppnå goda grundförutsättningar. Det är ofta tillräckligt med goda grundförutsättningar för att producera säker mat, men för alla verksamheter som hanterar oförpackade livsmedel ska också en faroanalys göras.

Faroanalys

Med hjälp av en faroanalys identifieras de faror och risker som är förknippande med livsmedelsproduktion och som inte elimineras eller minskas genom att kraven i grundförutsättningarna uppfylls.

För varje råvara och tillverkningssteg ska du tänka igenom vilka mikrobiologiska, kemiska, fysikaliska och allergena faror som finns. När du har gjort det, vet du vilka faror som ni måste ha kontroll över. Om dessa faror inte kan kontrolleras med hjälp av grundförutsättningarna måste en HACCP-plan upprättas.

HACCP

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i produktionen. Företag som hanterar eller bereder oförpackade livsmedel ska använda sig av HACCP för att hitta risker och ta fram rutiner för att minimera dessa. När du ska göra detta kan du ta hjälp av branschriktlinjer om det finns sådana för din bransch. Livsmedelsverket har tagit fram en lista över branschriktlinjerlänk till annan webbplats.
I Livsmedelsverkets framtagna branschriktlinjer finns det bra exempel på hur du utformar rutiner som används vid kontroll av livsmedelsanläggningar.

Matens spårbarhet

Alla livsmedelsföretagare måste i varje steg i livsmedelskedjan från "jord till bord" kunna tala om var livsmedlen kommer ifrån. Detta innebär att livsmedelsföretagare som levererar livsmedel till slutkonsument måste kunna uppge varifrån livsmedel och råvaror kommer ifrån. Livsmedelsföretag som är mellanhand eller grossist måste dessutom kunna uppge var de skickat sina livsmedel.

Information om allergener

Allergener betyder att det finns allergiframkallande ämnen i födoämnen som kan orsaka allergi. Den mat som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter, fröer och vete.
Som livsmedelsföretagare måste du kunna ge information om maträtter innehåller någon eller några av följande allergener:

  • spannmål som innehåller gluten
  • jordnötter
  • nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, macadamianöt)
  • mjölk (laktos och mjölkprotein)
  • kräftdjur
  • blötdjur
  • fisk
  • ägg (även lysozym som kan benämnas som konserveringsmedel E1105)
  • sojabönor
  • selleri
  • senap
  • sesamfrö
  • svaveldioxid och sulfit
  • lupin

Om du har blivit sjuk av mat du köpt så är det viktigt att du anmäler det till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Enklast gör du det via vår Självservicelänk till annan webbplats. Du kan också ringa till Kommuncenter, 0155-380 00, och fråga efter en livsmedelsinspektör eller skicka ett e-post till miljo@oxelosund.se.

Det vi behöver veta är var du har ätit och också vilka måltider du har ätit de senaste dygnen. Om ni är flera som har blivit sjuka, försök att ta reda på om det är fler måltider som har varit gemensamma. Ofta misstänker man bara den senaste måltiden. För vissa matförgiftningssjukdomar är inkubationstiden (tiden från det att man blir smittad till dess att man blivit sjuk) flera dagar eller längre.

När vi har fått in en anmälan om misstänkt matförgiftning gör vi ett besök på anläggningen eller kontaktar verksamhetsutövaren. Vi kontrollerar faktorer som kan sättas i samband med en misstänkt matförgiftning som till exempel temperaturer, att personalen inte varit sjuk och att anläggningen har kontroll över vilka varor som köps in och hur länge de förvarats.

Efter samtal/inspektion bedömer vi hur ärendet ska följas upp och vilka eventuella krav som behöver ställas på anläggningen. Om det finns mat kvar från det aktuella tillfället så kan det bli aktuellt med provtagning. Vi kan däremot inte ta prover på mat som anmälaren förvarat hemma. Den hantering av maten som skett på annat håll kan vi inte belasta anläggningen/affären för. Om du vill veta hur det går med ditt ärende är du välkommen att kontakta oss på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Kontaktinformation

Oxelösunds kommun
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
613 81 Oxelösund

Besöksadress
Höjdgatan 26

Telefon 0155-380 00
E-post miljo@oxelosund.se

Sidan uppdaterad: 29 juni 2020

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta att surfa på denna webbplats samtycker du till vår användning av cookies. Ta reda på mer genom att läsa vår sekretesspolicy.

Läs mer