Människorna på Femöre

För 4000 år sedan var det bara de allra högsta partierna som stack upp ovan havsytan. De första människorna som levde och vistades på Femöre kom därför hit relativt sent. Inga fasta forn­fynd har gjorts här men en stenyxa av båtyxtyp hittades i en åker vid Södra Femöre på 1920-talet. Yxan är daterad från yngre stenåldern. Första gången som Femöre nämns i skrift är år 1444 då Kristoffer av Bayern bekräftade att Femöre done­rats till Nyköpings borgerskap. 1985 köpte Oxelösund fiskehamnen och norra delen av Femöre. Resterande Femöre övergick i Oxelösunds kommuns ägor 1997.

I början av 1600-talet uppfördes ett saltsjuderi på Femöre. På den tiden var salt en åtråvärd vara. Salt utvanns ur Östersjön i områden där salthalten var extra hög.

I mantalslängderna från 1670-talet står att läsa om Henning och Mårten som var bofasta här, det är de första skriftliga dokumenten som visar att det fanns bofasta här på Femöre. Uppgifterna därefter är knapphändiga men i noteringar från år 1734 nämns tre gårdar vilka torde ha varit Söder, Öster och Väster Femöre.

Av de tre gårdarna på Femöre anses huset på Öster Femöre vara äldst. Huset tros vara från 1600-talet. Alla tre gårdar till­hörde för Oxelösund kända skärgårdssläkten. Till exempel var det släkten Åhlström som kom att bosätta sig på Väster Femöre. Det berättas om ett guldbröllop på gården år 1852 mellan kofferdikaptenen Erik Åhlberg och hans maka Katarina Oxelgren. Brudgummen var då 72 år och bruden 71. Med på festen var 7 barn, 14 barnbarn och 3 barnbarnsbarn. Tio år senare firade de diamantbröllop och hade då 5 barn, 14 barnbarn och 7 barn­barnsbarn kvar i livet.

Torparna som bodde här livnärde sig på sina små jordplättar. De hade några hästar och några kor och bedrev även fiske. De hade i en del fall också inkomster utanför gårdarna. Ett exempel på detta är dykeriuppsyningsman Jöns Åhlström som bodde på Söder Femöre under åren 1818-1868. Som dykeriuppsynings­man hade Jöns bland annat till uppgift att ta hand om fartyg som förlist och strandat ut efter kusten.

I slutet av 1800 talet hade Stora Brevik bytt namn till Oxelösund, järnvägen och hamnen hade kommit till trakten. År 1881 blev landssekreteraren Gustaf Nordeman den första att skriva kontrakt på Femöre som fritidsboende. Gustaf arrendera­de Ekudden som låg vid nuvarande fiskehamnen. Avtalet skrevs på 50 år och årsarrendet var 40 kronor. Fritidsboendet blev allt vanligare i och med att folk fick mer ledighet, på 1930-talet till­kom ett 30-tal fritidshus och idag finns här ett 80-tal.

I början av 1900-talet startades en skollovskoloni på Femöre. På 1950-talet var det två kullar barn per säsong som säkert fick uppleva en hel del äventyr här under sommarloven.

Som nödhjälpsarbete grävdes under åren 1921–1922 Femörekanalen. Kanalen gjorde att fiskebåtarna som kom söderifrån, vid hårt väder slapp runda Femörehuvud för att nå den skyddade hamnen. Den nuvarande fiskehamnen blev klar 1959.

Kontakt för sidan: Kommuncenter